Fordonet är skrotat

Bersbo

Bersbo var förr en betydelsefull gruvort och fick järnväg redan 1857 . I dag finns två gruvlavar bevarade från kopparbrytningen – men nästan inget är kvar från järnvägen. Stationshuset finns dock bevarat i Lakvik.

Bersbo är en gruvort med anor från medeltiden. Malmfältet i Bersbo bestod av ett antal sammanhängande gruvor. Storgruvans största djup var 412 m och vid ungefär 350 m djup började fyndigheterna bli sämre. Bland de andra gruvorna i Bersbo kan nämnas Bondgruvan och Steffenburgsgruvan.

Järnvägsstationen Bersbo på 1890-talet då gruvdriften var under avveckling. Foto: Johan Emanuel Thorin

Transporterna från gruvorna i Bersbo till kopparverket i Åtvidaberg kom ske på järnväg från 1857, vilket var den första järnvägen i Östergötland för lokomotivdrift.

Tillgången på kopparmalm avtog i slutet på 1800-talet och brytningen i Storgruvan avslutades 1893. En återupptagen produktion skedde i början av 1900-talet, då Adelswärds schakt upptogs och driften kunde rationaliseras, då eldrift infördes för uppfordring, pumpar och kompressorer samt belysning. Produktionen här blev inte långvarig eftersom malmen inte innehöll den förväntade kvalitén.

Stationshuset i Bersbo var av samma modell som i Nelhammar och Storsjö. Foto från 1930-talet. Samling: Järnvägsmuseet

1929 startade industriverksamhet med tillverkning av grammofoner i det gamla maskinhuset som byggts om. Verksamheten övergick till metallgjuteri och var kvar till 2007, då gjuteriet förstördes av brand.

Det gamla gruvområdet sanerades i slutet på 1980-talet i samarbete mellan Åtvidabergs kommun och Naturvårdsverket.

Vy över järnvägen och gruvområdet år 1959. Uppe till vänster ses gruvlaven över Adelswärds schakt. Foto: Arkiv Digital

Järnvägsstationen

Järnvägen mellan kopparverket i Åtvidaberg och gruvorna i Bersbo byggdes åren 1856–1857. I Bersbo uppfördes då en mindre byggnad som var kombinerad personalbostad och station. Efter övertagandet och ombyggnaden av bruksbanan 1877–1878 kom byggnaden att bli enbart personalbostad när den nya stationsbyggnaden stod klar.

I september 1964 lades linjen Åtvidaberg–Norsholm ned och rivningen påbörjades nästan direkt. Här ses bangården i Bersbo den 31 december 1964. Foto: Per Erik Gustavsson

Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1877–1878. Byggnaden var den tredje i storleken av stationshusen utmed järnvägen från Västervik och av samma typ som i Nelhammar och Storsjö.

Vy över samhället i Bersbo år 1973 – före saneringen. Notera f.d. stationshuset till vänster i bild. Foto: Arkiv Digital

Stationshuset byggdes timmer och fick senare panelade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj.

Stationshuset flyttades till museibanan i Lakvik 1987.

Bersbo station

Avstånd: 32,5 km från Norsholm.

Signatur: Bo (NVHJ) / Beo (SJ)

Öppningsdatum: 1857 öppnades Åtvidaberg–Bersbo för malmtransporter. Banan övertogs av Westervik–Åtvidaberg–Bersbo jernvägsaktiebolag och byggdes om.

Nya stationen öppnades: 18 november 1878.

Stationen nedklassades till håll- och lastplats: 1962.

Nedläggning av gods- och persontrafik: 27 september 1964.

Järnvägsstationen var förenad med poststation fram till: 28 februari 1957.

II klass. Frilastspår för 6 vagnar och lastkaj för 4 vagnar. Sidospår till Bersbo gruvor. Signalställbock. Elektrisk belysning inomhus och på bangården.

Källa: Sveriges järnvägar 1921.

Stationsföreståndare i Bersbo

År Namn Född Från Till
1878–1917 Emil Hallén 1851 Pension 1917
1917–1918 Carl Gustaf Calsson 1879 Fkb 1918
1918–1939 Thure Konstantin Öhlund 1876 Stk 1899 Pension 1939
1941–1948 Erik Ivar Bodelsson 1888 Stk 1938 Hjortekrog 1949
1950–1951 Bengt Erik Otto Höglund 1919
1951–1961 Karl Nils Lennart Gustavsson 1917 Ftb Åtvidaberg 1961
1961–? Emmy Viktoria Svensson 1913
?–1964 Olga Margareta Jonsson 1914

Förkortningar: Fkb=Förste kontorsbiträde, Ftb=Förste trafikbiträde, Stf=Stationsföreståndare, Stm=Stationsmästare, Stk=Stationskarl.