Björsäter
Björsäter kom med järnvägens hjälp att utvecklas från en liten kyrkby till ett livligt stationssamhälle. Efter järnvägens nedläggning har orten levt vidare och här finns i dag mataffär, antikviteter och konsthantverk.
Björsäter är ursprungligen en kyrkby och medelpunkt i socknen med samma namn. Den tidigare kyrkan var en stavkyrka som kunde räknas bland de märkligare i landet. Vissa delar av målningarna finns bevarade på Historiska museet. Stavkyrkan ersattes 1801 av en tidstypisk kyrkobyggnad från den tiden.
Stationshuset i äldre färgsättning före huset rödfärgades. Foto från år 1944. Foto: Erik Nilsson
Med järnvägen utvecklades Björsäter i slutet av 1800-talet till ett stationssamhälle med pensionat, lanthandel, mejeri, kvarn och mekanisk verkstad.
Under 1940-talet kom bröderna Lennart och Karl Lihnell dra igång tillverkning av en ny typ av dragkärror i Björsäter och Ringstorp. Det blev startskottet på företaget Lihnells Vagn AB, Livab, som i mitten av 1950-talet flyttade verksamheten till Braås. Under ledning av Carl Lihnell utvecklades lastmaskinen dumpern som blev en stor framgång. På 1970-talet köptes bolaget upp och ingår i dag i Volvo Construction Ecuipment.
Godståg avgår från Björsäter mot Norsholm i februari 1955. Foto: Per Erik Gustavsson
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1877–1878. Byggnaden var av samma typ som övriga stationshus mellan Norsholm och Bersbo, som till exempel Lakvik, Ringstorp och Höversby.
Vy över järnvägen, affären och kvarnen i Björsäter år 1959. Foto: Arkiv Digital
Stationshuset byggdes timmer och fick senare panelade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj.
Placeringen av stationshuset avviker något genom sitt läge en bit från järnvägsspåren. En trolig förklaring är att marken närmast sjön Teden inte ansågs lämplig för ett husbygge.
Stationshuset är bevarat och numera privatbostad.
Stationshuset i Björsäter år 1963. Foto: Bertil Rehnberg
Björsäters station
Avstånd: 22,7 km från Norsholm.
Signatur: Bs (NVHJ) / Böä (SJ)
Öppningsdatum: 18 november 1878.
Nedläggning av gods- och persontrafik: 27 september 1964.
Järnvägsstationen var förenad med poststation.
II klass. Frilastspår för 2 vagnar och lastkaj för 2 vagnar. Kolgivningsbrygga och vattenkastare. Sidospår till grusgropen. Fotogenbelysning inomhus och luxbelysning på bangården.
Källa: Sveriges järnvägar 1921.
Stationsföreståndare i Björsäter
| År | Namn | Född | Från | Till |
| 1878–1879 | Johan August Olsson | 1852 | NBJ byggnad 1877 | Ks Västervik 1879 |
| 1879–1884 | Johan Carlsson | 1850 | Stm Halleby 1878 | Ingenjör järnvägsbyggnad |
| 1884–1891 | Carl Leonard Söderberg | 1852 | Stm Hjorted 1879 | Stf Skärkind 1891 |
| 1891–1912 | Nils Svensson | 1851 | Stf Skärkind 1891 | Pension 1912 |
| 1912–1914 | Thor Olof Ragnar Andersson | 1881 | Åtvidaberg 1912 | Åtvidaberg 1914 |
| 1914–1920 | Jean Wilhelm Danckwardt-Janzon | 1880 | Sts 1905, Ks Gamleby 1909 | Stf Almvik 1920 |
| 1920–1940 | Johan Hjalmar Wallberg | 1879 | Stf Höversby 1911 | Avliden 1940 |
| 1940– | Karl Arvid Larsson | 1886 | ||
| 1945–1949 | Nils Eskil Ragnar Salomonsson | 1901 | Stf Tuna 1943 | Stf Ringstorp 1949 |
| 1950– | Karl Gustav Harald Hermansson | 1898 | Knt Överum? 1949 | |
| ? | Axel Emanuel Swall | 1922 |
Förkortningar: Knt=Kontorist, Ks=Kontorsskrivare, NBJ=Norsholm–Bersbo järnväg, Stf=Stationsföreståndare, Stm=Stationsmästare, Stk=Stationskarl, Sts=Stationsskrivare.
