Objekt
Lokstallet i Norsholm. Mittenporten byggs om för Tp-lok.
Norsholm
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 21 juni 1957
ID: POBR00152
Bilder av Lars Hagström
Klicka på valfri bild för att öppna bildspelet.
Objekt
De rostiga gångjärnen gnisslar när portarna öppnas till det gamla lokstallet i Spångenäs. Se där, nu skönjas fronten på den ståtliga Gotlandsmaskinen Hoburgen mot den mörka bakgrunden. Den tillverkades av Nohab i Trollhättan 1911 som Gotlands Järnväg lok nr 10 och blev därmed det första tenderloket på ön.
Det återkom till fastlandet under 1950-talet inför nedläggningen av Gotlands järnvägar 1960. Vid återkomsten var loket omnumrerad till SJ 3069 litt L19p och hamnade så småningom i Spångenäs som reservlok. Maskinen slopades 1963 varefter den forslades till Linköping för att omvandlas till museilok, men den rangen varade tyvärr inte länge. Redan 1968 skrotades Hoburgen.
Spångenäs
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 25 juni 1960
ID: POBR00307
Objekt
Kvällens "posttåg" pt 1512 lämnar Jenny station ca 18.20 med destination Linköping. Vagnsammansättningen varierar ofta. Ibland innehåller den sex enheter, men med dagens behov endast av tre vagnar bestående av YBo5p, UDFo13p samt YFo5p. Det sistnämnda fordonet är en motoriserad resgodsvagn som kan framföras separat eller som här först eller sist i tåg.
Jenny
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 15 juli 1960
ID: POBR00245
Objekt
Linjen Jenny–Hultsfred sträcker sig långa stycken genom mycket kuperad terräng med många kurvor och bergsskärningar. Strax öster om Ankarsrum ligger det omtalade Rallareberget med sin djupa skärning, vilken sägs fått sitt namn efter en olycklig kärlekpassion.
En rallare hade flitigt uppvaktat en tös men blev trots det ändå avvisad. Han beslöt därmed att ge upp, packade sina pinaler och begav sig i fyllan och villan till skärningen och hoppade ned med huvudet före. Hittades dagen därpå snarkande i en sandhög. När den bakfulle och försmådde stackaren upptäckte att det inte var Sankte Per som väckte honom blev han djupt besviken och arg och beslöt därför att resa hem till Halland igen. Men med det var inte historien slut. Det värsta var, enligt arbetskamraterna, att han gifte sig med en rödlätt änka och blev därmed väldigt olycklig.
På bilden syns bara lite grann av Rallarebergets skärning eftersom den förstås är uppfylld av ett godståg draget av dieselloket Tp 3501.
Fårhult–Ankarsrum
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 15 juli 1960
ID: POBR00292
Objekt
Från den södra infarten till Överum station på linjen Norsholm–Västervik har man en god översikt över spårsystem och byggnader. Till höger om spåret står det magnifika vattentornet i putsad sten, kvadratiskt med valmat tak, som på takspetsen pryds av en liten, men stilig kupol. Bakom byggnaden längs spåret syns också lite grann av en kolgivningskaj. Ett liknande torn byggdes vid Jenny station, men med en tegelfasad. På flera andra stationer uppfördes enklare pumphus i trä istället för den dyrare i sten.
På motsatta sidan spåret syns några rester av stenfoten till det ursprungliga lokstallet som byggdes i korsvirkesstil kring år 1880, men det var ju länge sedan. Redan på 1930-talet ersattes de gamla ångdrivna loken som växlat i ett halvt sekel vid Överums bruk och station av en fotogendriven lokomotor, som hade sin egen lilla "träkoja" att natta i. Fotogen var billigare än stenkol och ifrån den epoken märks också den kvarvarande gamla bränsledepån med plåtskåp och fotogenfat liggandes på backen.
Till vänster i bilden och lite i bakgrunden skymtar gavlarna till stationshuset och godsmagasinet. Ytterligare lite till vänster av dessa och utom synhåll står den senaste generationen av lokomotor med lokstall i Överum uppförd i en plåtkonstruktion.
Överum
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 17 juli 1960
ID: POBR00226
Objekt
Spångenäs station en julidag 1960. I förgrunden står ett rödmålat vattentorn även kallat pumphus av en typ som påminner om Statens Järnvägars tidiga modeller från 1800-talet. Tornet anlades dock först i början av 1900-talet i samband med tillkomsten av den nya järnvägen Vimmerby–Spångenäs, som togs i bruk i januari 1906.
Bakom huset syns en kolgård medan ingångsspåret från Vimmerby är dolt bakom det höga gräset till vänster om byggnaden. Där ligger också ett spår till ett grustag, vilket förklarar det lämpliga i att anlägga ett pumphus just här.
Det obligatoriska lokstallet är emellertid placerat vid bangårdens motsatta ände - den östra. Stallet är en enkel rödmålad träbyggnad med plats för ett lok. Framför finns en vändskiva, vilken under 1930- och 1940-talen även användes av en liten motorvagn som på den tiden trafikerade Vimmerbybanan.
Spångenäs
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 19 juli 1960
ID: POBR00309
Objekt
Tunneln mellan Storsjö och Överum.
Storsjö–Överum
Foto: Lars Hagström
Samling: Järnvägsmuseet
Daterad: 20 juli 1960
ID: Jvm_KDAJ00874
Objekt
Klockan är 9.37 då "posttåget" mot Västervik med rälsbussen YBo4p 674 i spetsen rullar in på Totebo station. Lokalgodståget 7798 med dieselloket Tp 3501 mot Hultsfred har väntat en stund på tågmötet.
Väntar gör också några resenärer däribland ett par damer i tidstypisk kreation ståendes farligt nära en godsvagn vid den smala plattformen. Tågklareraren i sin vita sommarmössa står beredd med sin stinsspade att signalera avgång i tur och ordning, men först när stationskarlen längre bort i bild hunnit över till andra spåret för att lägga om växeln för godståget.
Tågmästaren slutligen, som i sommarvärmen saknar mössa, är på väg till sin tjänstekupé i godståget. Men idag har han inte sin ordinarie vagn med dess lilla krypin till kupé. Den är ju på verkstan och därför har man satt in reservvagn med bara säten. Det går nog bra ändå för det blir inga fler passagerare än fotografen som kan ställa till det bland hans fraktsedlar och annat.
Totebo
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 20 juli 1960
ID: POBR00301
Objekt
Eftermiddagssolen har övergått i kvällssol med allt mer långsträckta skuggor. Vid Jenny pågår ett aktivt tågmöte med utbyte av post- och paketförsändelser. På spår 1 står pt 1509 från Kimstad och på andra sidan plattformen pt 1512 + pt 1548, som dagen till ära består av åtta ihopkopplade enheter, vilka skall delas itu och rulla vidare mot Linköping respektive Hultsfred. Tågklareraren med spaden bakom ryggen pratar med tågpersonalen, men skall strax vinka av Västervikståget kl. 18.16, därefter Linköpingståget kl. 18.17 och sist Hultsfredståget 18.18.
Jenny
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 25 juli 1960
ID: POBR00242
Objekt
Jenny station var under 1950 - 1960-talen ett litet eldorado för den järnvägsintresserade. Här passerade mycket av det som smalspåret hade att bjuda på. Denna sommarkväll 1960 är det dags för ett tågmöte mellan tre rälsbusståg vid sexsnåret . Det första har redan ankommit från Kimstad där det avgick som tåg 1509 vid 16-tiden. Nu inväntar man ett sammanslaget tåg 1512/1548 som här vid stationen delas upp till två tåg. Den första halvan är destinerat till Linköping, medan den andra drar i väg söderut mot Hultsfred. Under tiden har en stor grupp väntande resenärer med sina väskor och pinaler trängt ihop sig på den smala träplattformen, som uteslutande tycks användas för tågbyte. Även tågklareraren med sin vita sommarmössa väntar ståendes utanför stationshuset och spanar mot söder för att se när tåget dyker upp bakom den närmsta kurvan.
Jenny
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 25 juli 1960
ID: POBR00243
Objekt
Morgonsolens milda solstrålar filtreras genom vårdträdens lövverk invid stationshuset. Det är semesterstiltje, tyst och lugnt. Klockan är sådär en kvart i sju och plötsligt inleds dagens första begivenhet vid Jenny station - "posttåget" pt 1501 från Linköping möter ett dito pt 1540 mot Hultsfred. Nu syns post- och tågpersonal langa postsäckar och andra försändelser mellan postkupéerna. Jobbet måste gå fort 6.52 måste Västervikståget med YBo5p sist i tåget dra vidare medan Hultsfredståget med YBo4p 691 i spetsen har några minuter kvar till godo före avgång.
Jenny
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 12 juli 1961
ID: POBR00244
Objekt
Morgontåget eller posttåget från Linköping har just ankommit till Jenny station kvart i sju. Tåget bildar den sydgående halvan av dygnets enda direkta tågpar till Linköping där postförsändelser m.m. till och från Västervikstrakten utväxlas under natten. Tåget inledde sin återfärd till Västervik redan vid fyratiden på morgonen som tåg 488 för att vid grenstationen Ringstorp byta till tågnummer 1501. Dagens tåg utgörs endast av fyra enheter som i tur och ordning består av godsrälsbussen YFo5p 902, släpvagnarna UFo1p, UDFo13p med postkupé samt sist rälsbussen YBo5p. Nu väntar man på ett stundande tågmöte. Några morgonpigga resenärer har just klivit av tåget för att stiga på det kommande mot Hultsfred.
Jenny
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 12 juli 1961
ID: POBR00246
Objekt
Vy av stationen i Storsjö.
Storsjö
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 28 april 1962
ID: POBR00217
Objekt
Hållplatskuren i Ullevi.
Ullevi
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 28 april 1962
ID: POBR00233
Objekt
En vårdag 1962. Segelrums hållplats är fortfarande öppen för trafik och tycks vara i gott skick. Den består i all enkelhet av en plattform i trä, ett träräcke att luta sig emot men, saknar en liten koja att krypa in i när vädret blir för besvärligt. Hållplatser av olika slag har det funnits i långliga tider vid våra järnvägar runt om i landet, men den här typen var en liten nymodighet vid tiden runt 1940. Det pågående världskriget inpå Sveriges gränser påverkade bl.a. besluten att etablera fler enklare hållplatser för rälsbussar mellan de reguljära järnvägsstationerna, därav den byråkratiska beteckningen Segelrum hpr - även det en nymodighet i tiden.
Hållplatsen anlades ca tre km norr om Almvik station i början av 1940-talet, men nedlades i samband med breddningen av Tjustbanan Åtvidaberg - Västervik 1964.
Segelrum
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 28 april 1962
ID: POBR00234
Objekt
Topografin i Norra- och Södra Tjust är på sina håll ganska kuperad, vilket försvårade och fördyrade järnvägsbygget under 1870-talet. Vissa bergknallar forcerades med bergskärningar av olika djup, medan några större bröts igenom medelst tunneldrivning. Det sistnämnda hade sina fördelar genom minskade insatser vid sprängarbeten och bortforsling av berg samt fördelaktigt för den framtida snöröjningen. Bergskärningar däremot drabbades ofta av snödrev vilket kunde skapa tidsödande problem för trafiken.
Det är ovanligt och därtill fascinerande med järnvägstunnlar vid det svenska smalspårsnäten. Den här 17 meter långa tunneln är en av ett halvdussin liknande anläggningar i våra sydliga landskap. Den sprängdes fram ett par tre km norr om Överums station utmed NVHJ - linjen Åtvidaberg–Västervik vid slutet av 1870-talet. Under samma tid framställdes även en tunnel någon km söder om Storsjö station, vilken i fullbordat skick blev 36 meter lång.
Byggande av den norra delen av järnvägen från Västervik via Åtvidaberg till Norsholm under 1870-talet innefattade också ett tunnelarbete. Platsen är belägen någon kilometer söder om Höversby station där man stötte på en större bergklack, som dessutom råkade vara bebyggd. Frågan löstes då med en 31 meter lång tunnel under hela alltet. Järnvägen lades ned 1964 och revs efter hand, men tunneln är kvar och har blivit ett litet utflyktsmål. De övriga två däremot, utsprängdes till skärningar i samband breddningen av järnvägslinjen 1964.
Storsjö–Överum
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 1 juni 1962
ID: POBR00227
Objekt
Hjortenbadens hållplats.
Hjortenbaden
Foto: Lars Hagström
Samling: Per-Olov Brännlund
Daterad: 2 juni 1962
ID: POBR00237
Objekt
Någon km söder om Höversby station utmed järnvägslinjen Norsholm–Åtvidaberg finns en sevärdhet, nämligen en fascinerande liten järnvägstunnel av 31 meters längd. Det är ovanligt med tunnlar vid de svenska smalspårsnäten. Trots det fanns det inte mindre än tre stycken utmed linjen Norsholm–Västervik, vilka drevs fram vid slutet av 1870-talet. Tunnlar ville järnvägsbyggare helst undvika, men eftersom man i det här fallet var tvingad att forcera en större bergsklack, som dessutom råkade vara bebyggd på ovansidan. Ja, då blev det en tunnel.
Här skall strax ett litet lokalgodståg mot Norsholm passera med lokomotor Z4p nr 259 i spetsen. Tåget står dock stilla i väntan på att fotografen tagit sig igenom det mörka passet för att rigga upp kameran. Sedan kommer tåget sakta glidande för att ta upp fripassageraren för vidare färd norrut. I samband med spårbreddningen av linjen Åtvidaberg–Västervik lades smalspåret mot Norsholm ned 1964. Rälsen revs upp, men tunneln är som sagt kvar. De två andra däremot är utsprängda till skärning.
Höversby–Björsäter
Foto: Lars Hagström
Samling: Järnvägsmuseet
Daterad: maj 1963
ID: Jvm_KDAJ00537
