Överum
Överum är en aktiv bruksort sedan 1600-talet. För järnvägen var bruket en viktig godskund under många år. Stationshuset finns kvar som privatbostad och tågen stannar numera endast vid hållplatsen Överums bruk.
Överum beläget i en skogrik trakt mellan sjöarna Såduggen och Ryven, där vattendragets nivåskillnad är 21 meter. Vid vattenfallen anlades här ett järnbruk för tackjärnsblåsning och stångjärnssmide 1655 av vallonerna Henrik de Try och Abraham de Besche. Under senare delen av 1600-talet utvecklades verksamheten till styckebruk för tillverkning av kanoner. Överums bruk omvandlades under mitten av 1800-talet från styckebruk till ett verkstadsföretag för tillverkning av jordbruksmaskiner och då främst plogar.
Stationshuset i Överum med personal år 1920.
1770 byggdes bruksherrgården för ägaren och hans familj. När bruket hade övertagits av den förmögne Jan Carl Adelswärd byggdes herrgården om under mitten av 1800-talet. Inredningen fick den mest påkostade utformning med tanke på att det skulle bli ett änkesäte för hans betydligt yngre hustru.
Under Adelswärds tid genomgick bruket en omfattande upprustning med nya verkstäder och arbetarbostäder. Det magnifika stallet uppfördes och som senare ombyggdes och blev kontor för bruket.
NVHJ lok 26 under växling vid Överums bruk på 1920-talet.
Vid sjön Såduggen anlade Tyllinge säteri ett sågverk 1878. Sågverket låg på brukets mark och kom efter ett tiotal år att övertas av Överums bruk. Verksamheten hade då utvecklades med snickerifabrik i anslutning till sågen.
Överums kommun bildades 1931, då samhället och bruket låg i skärningspunkten mellan socknarna Dalhem, Lofta, Ukna, Västra Ed. Även en del av Gamleby socken tillfördes Överum. Att hantera ett expanderade samhälle under flera kommuners förvaltning var givetvis opraktiskt. Innevånarantalet i den nya kommunen uppgick då till 1462 personer. Vid kommunreformen 1970, då Överum gick upp i Västerviks kommun, stod befolkningsutvecklingen på sin höjdpunkt med 2483 innevånare för att sedan minska.
Vattentornet och bangården i Överum år 1960. Fotograf: Lars Hagström
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1878–1879. Byggnaden var nummer två i storlek av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Almvik, Falerum och Forsaström.
Stationshuset byggdes i tegel med kalkputsade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, lokstall, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj.
Vattentorn med vattenkastare för loken uppfördes vid bangården. Vattentornet revs i samband med ombyggnaden av bangården 1963. Ett lokstall för lokomotorn flyttades från Ankarsrum till Överum i slutet av 1960-talet.
Järnvägen breddas till normalspår vid Överums bruk år 1964. Vid platsen finns i dag hållplatsen Överums bruk.
Sidospår till Överums bruk och såg anslöts till järnvägslinjen norr om stationen. Efter breddningen av järnvägen till normalspår kom dessa att ingå i Överums station och signalreglerade område. I början av 1950-talet uppförde Överums bruk ett nytt centrallager med spåranslutning nära järnvägsstationen.
Stationshus, godsmagasin och lokstall är bevarade och numera privatägda.
Vy över stationen i Överum på 1970-talet. Fotograf: Birger Ekelid
Överums station
Avstånd: 82,5 km från Norsholm.
Signatur: Öf (NVHJ) / Övm (SJ)
Öppningsdatum: 9 augusti 1879.
Nedläggning av persontrafiken: 19 augusti 1996, då uppehållen endast gjordes vid Överums bruk
Nedläggning av godstrafiken: 6 september 1997.
Järnvägsstationen var förenad med poststation. IV klass. Frilastspår för 88 vagnar och lastkaj för 7 vagnar. Sidospår från huvudlinjen till Överums bruk, sågverk och hamn. Hamnspår för lastning och lossning av 30 vagnar. Hamnens djup 3m och 200 m kajlängd. Hamnkran med 3 tons lyftkraft. Kran med 1 tons lyftkraft. Vagnvåg med 20 tons bärighet. Lokstall, vattenkastare och kolbrygga. Elektrisk belysning inomhus och på bangården.
Källa: Sveriges järnvägar 1921.
Stationsföreståndare i Överum
År | Namn | Född | Från | Till |
1879–1880 | Fredrik Wilhelm Lundeberg | 1836 | WÅB byggnad 1877 | Avsked |
1880–1891 | Johan Gustaf Wejdling | 1850 | Stm Nelhammar 1879 | Avliden 1891 |
1892–1909 | Carl Erik Embring | 1863 | Gx 1886 | Stf Västervik 1909 |
1909–1921 | Otto Wilhelm Fagerberg | 1855 | Stf Falerum 1903 | Pension 1921 |
1922–1939 | David Conrad Larsson | 1878 | Stf Jenny 1912 | Avliden 1939 |
1940–1945 | Erik Albert Lindeborg | 1894 | Sts Västervik 1932 | Stf Gamleby 1945 |
1945–1960 | Eric Ragnar Svensson | 1897 | Stf Verkebäck 1941 | Pension 1960 |
1960–1973 | Birger Valdemar Patrik Gustafsson | 1910 | Stf Arkösund 1948 |
Förkortningar: Gx=Godsexpedition, Stf=Stationsföreståndare, Stm=Stationsmästare, Sts=Stationsskrivare, WÅB=Westervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg.