Forsaström
Forsaström var förr en livlig ort med järnbruk, kvarn, sågverk, tegelbruk och kraftproduktion – men samhällsutvecklingen kom att gå i negativ riktning. 1964 lades stationen ned och av den tidigare stationsmiljön finns i dag inte ett spår.
Vid Forsaström anlades ett järnbruk som fick sina privilegier år 1725. Det var aktuarien Gustaf Adolf Forss som grundade bruket och gav dess namn Forsaströms järnbruk. Genom de omgivande skogarna fanns god tillgång till träkol. Till en början försågs bruket med sjö- och myrmalm från trakten och därefter från närliggande gruvor samt från Utö i Stockholms skärgård.
Vattenfallen vid Forsaström gav kraft till smedjorna längs Storån. Här fanns hammarsmedja, spiksmedja och manufaktursmedja och vattenkraften räckte även till en kvarn.
Forsaström station år 1902. Foto: Johan Emanuel Thorin
Omkring 1790 anlades ett tegelbruk på norra sidan om forsen. Efter högkonjunkturen under 1870-talet inleddes en period då järnbruken fick bekymmer. Bruksrörelsen i Forsaström försvann under 1880-talet och kvar blev kvarnen och tegelbruket. Ett sågverk etablerades i närheten av järnvägsstationen.
Vy över tegelbruket, kraftverket och järnvägen i Forsaström år 1961. Foto: Arkiv Digital
Vattenkraften kom senare att användas för elproduktion, då en kraftstation anlades av Baroniet Adelswärd 1901. Forsaströms Kraftaktiebolag bildades 1911 och namnet ändrades senare till Forskraft. Bolaget såldes 1997 till Vattenfall.
Kvarnen lades ner 1952 och tegelbruket var kvar till 1965.
Stationshuset i Forsaström den 7 september 1968. Foto: Per-Olov Brännlund
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1878–1879. Byggnaden var nummer två i storlek av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Almvik, Överum och Falerum.
Stationshuset byggdes i tegel med kalkputsade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj.
Stationen lades ned 1964 och stationshuset revs i april 1969. Inga andra byggnader finns i dag kvar på platsen.
Stationshuset i Forsaström under rivning i april 1969. Samling: Järnvägsmuseet
Forsaström station
Avstånd: 50,9 km från Norsholm.
Signatur: Fö (NVHJ) / Föm (SJ)
Öppningsdatum: 9 augusti 1879.
Stationen nedklassades till håll- och lastplats: 1939-1940-tal.
Nedklassades återigen till håll- och lastplats: 1955.
Stationen nedlades i samband med breddningen av banan till normalspår: 31 maj 1964.
Järnvägsstationen var förenad med poststation fram till: 30 september 1953.
I klass. Frilastspår för 5 vagnar och lastkaj för 3 vagnar. Kran med 0,5 tons lyftkraft. Signalställbock. Elektrisk belysning inomhus och på bangården.
Källa: Sveriges järnvägar 1921
Stationsföreståndare i Forsaström
| År | Namn | Född | Från | Till |
| 1879–1879 | Otto Jonasson | 1850 | Karlskrona | Apeb |
| 1879–1914 | Johan Alfred Helander | 1851 | WÅB byggnad | Pension 1915 |
| 1915–1922 | Alfred Albin Sund | 1878 | Stf Väderum 1910 | Stf Jenny 1922 |
| 1922–1926 | Adolf August Kindgren | 1879 | Stf Halleby 1919 | Stf Hjorted 1926 |
| 1927–1937 | Emmy Maria Elisabet Andersson | 1898 | Plv | |
| 1937–1942 | Signe Linnéa Gustafsson | 1910 | Plv | Plv Fårhult 1942 |
| 1942–1952 | Fritz Edvard Mauritz Jacobsson | 1891 | Stk Jenny? 1919 | |
| 1952–1954 | Karl John Sture Godhe | 1920 | Stk Jenny | Tb Jönåker 1954 |
Förkortningar: Apeb≈Avsked på egen begäran, Plv≈Platsvakt, Stf≈Stationsföreståndare, Stk≈Stationskarl, Tb≈Trafikbiträde, WÅB≈Westervik–Åtvidaberg –Bersbo järnväg.
