Verkebäck

Verkebäck är beläget vid den innersta delen av Verkebäcksviken. Orten har främst tillkommit genom hamnen och funktionen som omlastningsplats för Ankarsrums och Gunnebo bruk. Den branta dalgången har alltid varit besvärlig för trafiken genom Verkebäck. Lösningen för landsvägen blev den höga bron som byggdes i mitten av 1950-talet.

Landsvägen från Västervik söderut har alltid passerat de branta backarna vid Verkebäcksviken. Området var attraktivt och här slog sig hantverkare, handelsmän, krögare och hamnarbetare efterhand ner. Här kom Ankarsrums bruk, som var ägare till gården Verkebäck, att förlägga sin lastplats och hamn för att ta in leveranser av järnmalm och sedan leverera sina produkter ut i världen.

Avståndet mellan Verkebäck och Ankarsrum är en och en halv mil. Den dåliga vägen och kuperade terrängen gjorde transporterna besvärliga. Att underlätta förbindelserna med hamnen var avgörande för brukets framtid och därför var brukspatronerna inom familjen de Maré mycket drivande i frågan om järnvägens tillkomst.

Plan för Verkebäck station framtagen av Hultsfred-Westerviks Jernväg i slutet av 1870-talet.

Ankarsrums bruk sålde så småningom lastplatsen och hamnen till Blankaholms sågverk och övrig mark till det närbelägna Gunnebo bruk. I mitten av 1920-talet bildades AB Verkebäcks hamn som sedan svarade för verksamheten. Med Gunnebo bruk i närheten var Verkebäcks station en viktig omlastningsplats för brukets gods och bruket bidrog även till att samhället växte.

När järnvägen och hamnen förlorade i betydelse fick det konsekvenser för orten. Befolkningen minskade och affärer lade ner. Vägtrafiken tog över mycket av de transporter  som varit viktiga för samhället. 1956 stod den 35 meter höga Verkebäcksbron klar. Trafiken behövde inte längre åka in i Verkebäck och den förbättrade vägförbindelsen innebar även något positivt för samhället.

Hugo Hammarskjölds ratade förslag på stationsbyggnad i Verkebäck.

Järnvägsstationen med byggnader och trädgård började anläggas i anslutning till järnvägsbygget mellan Västervik och Hultsfred 1878-79. Stationshuset ritades av arkitekten Hugo Hammarskjöld och byggmästaren kan ha varit A F Crantz, som anlitades för att uppföra flera av stationshusen. Byggnaden var nummer två i storlek av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Jenny.

Stationshuset byggdes i tegel med kalkputsade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, vattentorn till ångloken, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj. Till hamnen anlades spår på dryga 600 m och där det fanns stora ytor och möjlighet för omlastning.

Förslag till linbanestation och magasin i Verkebäck av AB Nordströms Linbanor 1914.

Lastkajen och godsmagasinet byggdes senare ut och Gunnebo bruk skaffade sig ett eget större godsmagasin som numera är rivet. Efter att undersökt möjligheterna till spåranslutning till bruket i den besvärliga terrängen, så valde man den något ovanliga lösningen att bygga en linbana för godstransporter. Linbanan stod klar 1913 och som kom att användas under några decennier. Under 1950-talet byggdes en traverskran på bangården för omlastning från järnvägsvagn till landtransport till bruket.

Posthämtning från tåg 3460Y i Verkebäck den 30 mars 1968. Fotograf: Tommy Fogelström

När SJ hade tagit över driften 1949 framkom behovet av att renovera och uppgradera stationen och stationshuset. År 1953 genomfördes en omfattande ombyggnad och modernisering av stationsbyggnaden till dåtidens standard och stil. Bottenvåningen fick en helt annorlunda disposition. Väntsalen flyttades från mitten av byggnaden till den västra gaveln, där tidigare expeditionslokalerna legat. Här iordningställdes postfack och ny inredning med bänkar i väntsalen och försäljningsdisk i form av ett stort fönster installerades. Den gamla väntsalen blev i stället expeditionslokal.