Fordonet är skrotat

Överum

Överum är en aktiv bruksort sedan 1600-talet. För järnvägen var bruket en viktig godskund under många år. Stationshuset finns kvar som privatbostad och tågen stannar numera endast vid hållplatsen Överums bruk.

Överum beläget i en skogrik trakt mellan sjöarna Såduggen och Ryven, där vattendragets nivåskillnad är 21 meter. Vid vattenfallen anlades här ett järnbruk för tackjärnsblåsning och stångjärnssmide 1655 av vallonerna Henrik de Try och Abraham de Besche. Under senare delen av 1600-talet utvecklades verksamheten till styckebruk för tillverkning av kanoner. Överums bruk omvandlades under mitten av 1800-talet från styckebruk till ett verkstadsföretag för tillverkning av jordbruksmaskiner och då främst plogar.

Stationshuset i Överum med personal år 1920.

1770 byggdes bruksherrgården för ägaren och hans familj. När bruket hade övertagits av den förmögne Jan Carl Adelswärd byggdes herrgården om under mitten av 1800-talet. Inredningen fick den mest påkostade utformning med tanke på att det skulle bli ett änkesäte för hans betydligt yngre hustru.

Under Adelswärds tid genomgick bruket en omfattande upprustning med nya verkstäder och arbetarbostäder. Det magnifika stallet uppfördes och som senare ombyggdes och blev kontor för bruket.

NVHJ lok 26 under växling vid Överums bruk på 1920-talet.

Vid sjön Såduggen anlade Tyllinge säteri ett sågverk 1878. Sågverket låg på brukets mark och kom efter ett tiotal år att övertas av Överums bruk. Verksamheten hade då utvecklades med snickerifabrik i anslutning till sågen.

Överums kommun bildades 1931, då samhället och bruket låg i skärningspunkten mellan socknarna Dalhem, Lofta, Ukna, Västra Ed. Även en del av Gamleby socken tillfördes Överum. Att hantera ett expanderade samhälle under flera kommuners förvaltning var givetvis opraktiskt. Innevånarantalet i den nya kommunen uppgick då till 1462 personer. Vid kommunreformen 1970, då Överum gick upp i Västerviks kommun, stod befolkningsutvecklingen på sin höjdpunkt med 2483 innevånare för att sedan minska.

Vattentornet och bangården i Överum år 1960. Fotograf: Lars Hagström

Järnvägsstationen

Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1878–1879. Byggnaden var nummer två i storlek av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Almvik, Falerum och Forsaström.

Stationshuset byggdes i tegel med kalkputsade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, lokstall, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj.

Vattentorn med vattenkastare för loken uppfördes vid bangården. Vattentornet revs i samband med ombyggnaden av bangården 1963. Ett lokstall för lokomotorn flyttades från Ankarsrum till Överum i slutet av 1960-talet.

Järnvägen breddas till normalspår vid Överums bruk år 1964. Vid platsen finns i dag hållplatsen Överums bruk.

Sidospår till Överums bruk och såg anslöts till järnvägslinjen norr om stationen. Efter breddningen av järnvägen till normalspår kom dessa att ingå i Överums station och signalreglerade område. I början av 1950-talet uppförde Överums bruk ett nytt centrallager med spåranslutning nära järnvägsstationen.

Stationshus, godsmagasin och lokstall är bevarade och numera privatägda.

Vy över stationen i Överum på 1970-talet. Fotograf: Birger Ekelid

Överums station

Avstånd: 82,5 km från Norsholm.

Signatur: Öf (NVHJ) / Övm (SJ)

Öppningsdatum: 9 augusti 1879.

Nedläggning av persontrafiken: 19 augusti 1996, då uppehållen endast gjordes vid Överums bruk

Nedläggning av godstrafiken: 6 september 1997.

Järnvägsstationen var förenad med poststation. IV klass. Frilastspår för 88 vagnar och lastkaj för 7 vagnar. Sidospår från huvudlinjen till Överums bruk, sågverk och hamn. Hamnspår för lastning och lossning av 30 vagnar. Hamnens djup 3m och 200 m kajlängd. Hamnkran med 3 tons lyftkraft. Kran med 1 tons lyftkraft. Vagnvåg med 20 tons bärighet. Lokstall, vattenkastare och kolbrygga. Elektrisk belysning inomhus och på bangården.

Källa: Sveriges järnvägar 1921.

Stationsföreståndare i Överum

År Namn Född Från Till
1879–1880 Fredrik Wilhelm Lundeberg 1836 WÅB byggnad 1877 Avsked
1880–1891 Johan Gustaf Wejdling 1850 Stm Nelhammar 1879 Avliden 1891
1892–1909 Carl Erik Embring 1863 Gx 1886 Stf Västervik 1909
1909–1921 Otto Wilhelm Fagerberg 1855 Stf Falerum 1903 Pension 1921
1922–1939 David Conrad Larsson 1878 Stf Jenny 1912 Avliden 1939
1940–1945 Erik Albert Lindeborg 1894 Sts Västervik 1932 Stf Gamleby 1945
1945–1960 Eric Ragnar Svensson 1897 Stf Verkebäck 1941 Pension 1960
1960–1973 Birger Valdemar Patrik Gustafsson 1910 Stf Arkösund 1948

Förkortningar: Gx=Godsexpedition, Stf=Stationsföreståndare, Stm=Stationsmästare, Sts=Stationsskrivare, WÅB=Westervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg.