Fårhult2018-05-14T14:11:45+00:00
Fordonet är skrotat

Fårhult

Fårhult är platsen som utvecklats med kommunikationer allt ifrån landsväg, järnväg och telekommunikation. Omgivning och höjderna har avgjort både järnvägens sträckning och placeringen av de dominerande telemasterna.

Fårhult ligger i Gladhammars socken inte långt från Torsfalls egendom, där det sedan 1500-talet finns ett gruvfält. Ursprungligen bröts här järnmalm och senare koppar och kobolt. Gruvdriften pågick här ända in på 1890-talet.

Själva byn Fårhult har vuxit upp i anslutning till järnvägen, som fick sin sträckning mellan Verkebäck och Ankarsrum i ett något nordligare och västligare läge än vad som ursprungligen var tänkt. Anledningen var den stora höjdskillnaden som skulle övervinnas från banans lägsta punkt vid Verkebäck. Här kom järnvägen att korsa den gamla landsvägen mellan Lunds by och Kårby och det är halva järnvägssträckan mellan Verkebäck och Ankarsrum. Detta läge var då lämpligt för att anlägga en station här.

Stationsplan för Fårhult framtagen av Hultsfred–Westerviks Jernväg den 26 oktober 1877.

Orten utvecklades med diverseaffär och skola. Den första skolbyggnaden uppfördes 1890 och ersattes med en ny och större skola i början av 1920-talet när elevantalet ökade.

Under efterkrigstiden kom Fårhult att bli en knutpunkt för teletrafiken, då en så kallad överdragsstation för rikstelekabeln mellan Norrköping och Oskarshamn byggdes här. I början av 1960-talet byggdes telefonstationen ut, då rikskabeln från Jönköping anslöts till överdragsstationen och en radiolänkförbindelse med Visby inrättades. Det mest framträdande avseende telekommunikationerna är ändå den 335 m höga masten för TV och FM-radio. Den höga masten byggdes 1966-67 och ersatte då ett provisorium från 1950-talet.

Hugo Hammarskjölds ritning för stationshuset i Fårhult.

Järnvägsstationen

Järnvägsstationen med byggnader och trädgård började anläggas i anslutning till järnvägsbygget mellan Västervik och Hultsfred 1878–79. Stationshuset ritades av arkitekten Hugo Hammarskjöld.  Byggnaden är nummer tre i storlek bland stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som byggdes i Tuna och Vena. Planlösningen är i grunden densamma som i Jenny och Verkebäck.

Stationshuset i Fårhult den 9 maj 1968. Fotograf: Tommy Fogelström

Stationshuset byggdes i liggande timmer med panelade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj. Godsmagasinet och lastkajen är rivna, medan övriga byggnader bevarade. Stationshuset har används som restaurang under åren 1987 till 2015 under namnet ”Värdshuset Den Gröna Tuppen” och har varit ett populärt besöksmål utmed Smalspåret. Verksamheten är för närvarande vilade.

Se allt material från Fårhult

Fårhult station

Öppningsdatum: 16 november 1879

Nedläggning av persontrafik (SJ): 20 augusti 1984

Stationen nedklassades till håll- och lastplats: 1939

Nedläggning av godstrafiken (SJ): 1966.

Järnvägsstationen var förenad med poststation till 30 september 1962.

Frilastspår för 10 vagnar och lastkaj för 3 vagnar. Signalanläggningen bestod ursprungligen av semafor med ställbock. 1955 installerades kontrollås för växlarna.

Stationsföreståndare i Fårhult

År Namn Född Från Till
1879–1881 Oscar Fredrik Nilsson 1852 Schaktmästare Emigrerade till Nordamerika
1881–1923 Halfdan Ragnar Bogislaus Hallen 1855 Bokhållare Ankarsrum Pension
1923–1935 Adolf Herman Hall 1885 Åtvidaberg Västervik
1935–1939 Sven Albert Svensson 1881 Knr Västervik
1939–1940 Ingrid Karolina Svensson (Plv) 1909
 1940-1941? Johanna Margareta Svensson (Plv) 1900
1945–1962 Sara Viola Pettersson (Plv) 1911  Anställd  Uppsagd

Förkortningar: Stf=Stationsföreståndare, Knr=Konduktör, Plv=Platsvakt