Arkitekten som ritade banans byggnader
Släkten Hammarskjöld från Tuna har genom tiderna haft flera personer med ledande befattningar i samhället. En av dessa var arkitekten, godsägaren och statsrådet Hugo Hammarskjöld, som under många år hade ett stort engagemang för järnvägen Hultsfred– Västervik.
Text av Bo Löwenberg — Foto & ritningar: Smalspårsarkivet, Järnvägsmuseet och Kalmar Läns museum.
Hugo Hammarskjöld föddes den 20 januari 1845 på Väderums gård i Tuna socken. Han var son till kapten Carl Leonard Hammarskjöld och Beata Hammarskjöld, född Tham. När Hugo var tre år dog hans farfar, som var huvudman för Tuna egendom, och familjen flyttade då till herrgården i Tuna. Carl Leonard var arvtagare och övertog därmed ansvaret för egendomen.
Under uppväxten studerade Hugo vid Katedralskolan i Uppsala och tog studentexamen där 1863. Därefter fortsatte Hugo sina studier till arkitekt vid Konsthögskolans byggnadsavdelning, där han tog examen 1869. Under en period av tio år verkade han som arkitekt. Till hans arbeten återfinns bland annat stadshotellet i Vimmerby från 1866 och Fredensborgs herrgård utanför Storebro från 1875.
Ritning till stationshus vid Verkebäck och Jenny, upprättad av Hugo Hammarskjöld för Hultsfred–Westerviks Jernväg.
I samband med projekteringen av järnvägen mellan Hultsfred och Västervik fick Hugo uppdraget som arkitekt för huvuddelen av de byggnader som skulle uppföras. Det gällde allt från stationsbyggnader och banvaktstugor till avträden. Familjen Hammarskjöld hade engagerat sig i planerna på järnvägen mellan Hultsfred och Västervik och köpt en relativt stor aktiepost i Hultsfred–Westerviks Jernvägsaktiebolag. För järnvägens sträckning genom Tuna socken fanns ursprungligen ett par förslag som diskuterades, nämligen om banan skulle gå norr eller söder om sjön Möckeln.
Ritning till banvaktstuga vid Hultsfred–Vesterviks Jernväg av Hugo Hammarskjöld.
Interimsstyrelsen för järnvägsbolaget förordade den norra sträckningen över Fjälster och vidare ner mot Visböle, vilket Hammarskjöldarna motsatte sig. Efter mycket diskussioner och påverkan genom aktieteckning i bolaget enades man slutligen om den blivande sträckningen och kostnadskalkylen till koncessionsansökan. De två stationer som kom att anläggas inom Tuna socken fick namn efter familjen Hammarskjölds egendomar, nämligen Tuna och Väderum. Stationen i Väderum ligger inte alls i närheten av gården med samma namn, utan över en halvmil därifrån.
Detaljer till stationshuset i Tuna som ritades av Hugo Hammarskjöld.
1878 avled Carl Leonard Hammarskjöld och Hugo och hans två syskon stod som arvtagare till Tuna. Hugo blev huvudman för egendomen och bosatte sig på hemgården. Med den uppgiften kom arbetet som arkitekt att bli vilande. 1882 valdes Hugo Hammarskjöld in i styrelsen för Hultsfred–Westerviks Jernvägsaktiebolag, där han sedan blev ordförande 1899.
När bolaget ombildades och gick upp i Hultsfred–Västervik–Åtvidaberg–Bersbo Järnvägsaktiebolag lämnade Hugo styrelsearbetet 1914. När han avgick ur styrelsen tilldelades han en fribiljett graverad i guldplåt för resor på bolagets järnväg gällande under hans livstid.
Tuna gårds huvudbyggnad fotograferad av Hugo Hammarskjöld i början på 1900-talet. Foto: Hugo Hammarskjöld/Kalmar läns museum
I samband med planerna kring järnvägsförbindelsen till Vimmerby i början av 1900-talet engagerade sig Hugo Hammarskjöld tillsammans med borgmästaren i Västervik Axel Rune med flera, där de stod för koncessionsansökan. När Vimmerby–Spångenäs Järnvägsaktiebolag bildats flyttades koncessionen över på bolaget. Hugo Hammarskjöld engagerade sig tidigt politiskt. Först i kommunala sammanhang för att senare väljas in som riksdagsman i andra kammaren vid valet 1893. Han var ledamot där i två omgångar och var aktiv i utskottsarbetet. Åren 1909–1918 tillhörde han första kammaren.
1906 trädde Hammarskjöld in i Arvid Lindmans regering som ecklesiastikminister. Under åren 1910–1919 var han dessutom ordförande i Kalmar läns norra landsting.Hugo Hammarskjöld avled i sitt hem i Tuna den 3 juni 1937 i en ålder av 92 år och är begravd på Tuna kyrkogård som är belägen alldeles intill hemgården.
Banvaktstuga nr 47 Apelkullen är en av flera bevarade byggnader vid järnvägen Hultsfred–Västervik som ritats av Hugo Hammarskjöld. Foto från 1916. Foto: Järnvägsmuseet
Arkitekten Hugo Hammarskjölds verk i urval 1866–1915
Byggnad | Uppdrag | År |
Vimmerby stadshotell | Nybyggnad | 1866 |
Fredensborgs herrgård | Nybyggnad | 1875 |
Byggnader vid järnvägen Hultsfred–Västervik | Banvaktstugor och stationshus i Jenny, Verkebäck, Fårhult, Hjorted, Totebo, Blägda, Yxern, Tuna, Väderum och Vena. | 1877–1879 |
Östra Ny kyrka | Ombyggnad av interiören. | 1879 |
Gamleby kyrka | Ombyggnad av interiören. | 1885 |
Frinnaryds kyrka | Nytt torn. | 1889 |
Tuna kyrka | Nybyggnad av långhus och kor. | 1892–1893 |
Lofta kyrka | Ombyggnad av interiören. | 1896 |
Vimmerby kyrka | Restaurering av interiören. | 1898–1899 |
Locknevi kyrka | Nybyggnad av långhus, kor och torn. | 1900–1903 |
Tuna gård | Ny- och ombyggnader. | 1878–1937 |
Ishults tingshus | Ombyggnad av tingssalen. | 1915 |