Storsjö
Byn Storsjö växte fram tack vare järnvägen och läget vid sjön. Här kom järnvägsbolaget NVHJ även driva båttrafik till Eds bruk.
Storsjö samhälle uppstod genom järnvägens anslutning till Storsjön. Kravet på anslutningen ställdes av ägarna till Eds bruk, som såg transportmöjligheten med båt över sjön och omlastning till järnväg.
I de ursprungliga järnvägsplanerna skulle anslutningen ske med en två och en halv kilometers bibana från huvudlinjen. Man kom dock fram till att låta huvudlinjen passera vid sjön istället för att hålla ett lok och personal för trafikering av bibanan. Stationen anlades på ägorna till gården Hula.
Storsjö station omkring år 1900. Samling: Järnvägsmuseet
Ett mindre samhälle uppstod efterhand. Vid järnvägsstationen etablerades ett mejeri och en lanthandel. 1927 flyttade David Johansson en byggnad till Storsjö och startade snickerifabrik. I slutet på 1930-talet öppnade Bröderna Lindberg en mekanisk verkstad som flyttat sin verksamhet från Överum.
Personal vid stationen i Storsjö på 1940-talet. Samling: Per-Olov Brännlund
Båttrafiken mellan Storsjö och Edsbruk ombesörjdes ursprungligen av ångbåten ”Virgo”, som ägdes av Eds bruk. I samband med att pappersmassefabriken startade 1890 övertog Eds Cellulosafabrik AB ett fartyg som hette ”Eda”, som hade funnits i Storsjön sedan tidigare.
1916 anskaffade järnvägsbolaget motorfartyget ”Kurir” och blev därmed huvudman för såväl passagerare som post och styckegods mellan järnvägsstationen i Storsjö och Edsbruk.
Karl-Evert Sääf i tjänst som tågklarerare i Storsjö 1962. Foto: Nils-Eric Sääf
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1878–1879. Byggnaden var av den minsta storleken av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Nelhammar och Bersbo.
Hållplatskur och f.d. stationshuset i Storsjö den 2 mars 1975. Foto: Per-Olov Brännlund
Stationshuset byggdes timmer och fick senare panelade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj. Ett vattentorn med vattenkastare för loken uppfördes i norra änden av bangården
Stationshuset revs våren 1977. En enkel hållplatskur ersatte väntsalen.
Storsjö station
Avstånd: 71,7 km från Norsholm.
Signatur: Ss (NVHJ) / Soö (SJ)
Öppningsdatum: 9 augusti 1879.
Stationen nedklassades till hållplats: 31 maj 1964.
Nedläggning av persontrafiken: 15 juni 2003.
Järnvägsstationen var förenad med poststation fram till 31 juli 1964.
III klass. Frilastspår för 9 vagnar och lastkaj för 2 vagnar. Vattenkastare för lok. Fotogenbelysning inomhus och luxbelysning på bangården.
Källa: Sveriges järnvägar 1921.
Stationsföreståndare i Storsjö
| År | Namn | Född | Från | Till |
| 1879–1880 | Johan Olsson | 1853 | WÅB byggnad 1877 | Stm Lakvik 1880 |
| 1880–1926 | Johan Albin Björkman | 1855 | Stk Storsjö 1879 | Pension |
| 1926–1933 | Gustaf Harald Pettersson | 1881 | Stf Hjorted 1922 | Stf Falerum 1933 |
| 1933–1941 | Karl Fritz Andersson | 1881 | Stf Vena 1923 | |
| 1942–1947 | Adolf Herman Hall | 1885 | Fknt | |
| 1947–1954 | Axel Konrad Andersson | 1895 | Stf Almvik 1942 | X Glimåkra 1954 |
| 1954–1958 | Karl Per Folke Dahlbeck | 1923 | X Stånga | Knt Horred 1958 |
| 1958–1961 | Sven Erik Hellgren | 1923 | Knt Horred | Tf stm Hjortkvarn |
| 1961–1966 | Karl-Evert Sääf | 1920 | Ftb Åtvidaberg | Ftb Nelhammar |
Förkortningar: Ftb=Förste trafikbiträde, Fknt=Förste kontorist, Knt=Kontorist, Stf=Stationsföreståndare, Stm=Stationsmästare, Stk=Stationskarl, WÅB=Westervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg.
