Spångenäs
Den tidigare järnvägsknutpunkten som uppstod mer eller mindre ur tomma intet när järnvägen mot Vimmerby byggdes i början av 1900-talet. Från glansdagarna med många verksamheter under 1940- och 50-talen har orten återgått till ett dagens lugnare tillvaro.
I närheten av byn Odensvalehult öppnades ett grustag för järnvägens behov av ballastmaterial. Här byggdes ursprungligen ingen station, utan endast en växel för anslutning av spåret till grusgropen och en banvaktsstuga. Någon samlad bebyggelse fanns inte här, utan omgivningarna bestod av jordbruk och skogsmark.
Först när järnvägen mot Vimmerby byggdes och anslöts till huvudlinjen med en ny järnvägsstation 1906, började Spångenäs som ort att ta form. Vid den tiden fanns här bara ett par boningshus här. Landsvägen som går parallellt med järnvägen fick läggas om för att ge plats åt den nya stationsbyggnaden. Söder om landsvägen uppfördes en rad nya boningshus och verksamheter. Det etablerades hantverksföretag, lanthandel, skomakare, skräddare m m.

SJ W5p 3141 (NVHJ 14) med persontåg Spångenäs–Vimmerby får avgång av tågklarerare Thorwald Oscarsohn i Spångenäs 1951. Fotograf: Birger Ekelid
Ur lanthandelns verksamhet utvecklas under slutet av 1930-talet en postorderfirma vid namn Nya Sportcentralen, som hade bland annat idrottsföreningar runt om i landet som sina kunder. Närheten till järnvägen underlättade transporterna. Postorderföretaget avvecklades under 1970-talet.
Den industriella verksamheten i Spångenäs har varit blygsam, men värt att nämna är cementindustrin som verkade från mitten av 1940-talet och ett tjugotal år framåt. Här tillverkades cementrör av olika typer.
Dagens Spångenäs är en mindre by med både fast- och fritidsboende. Några kommersiella verksamheter, som under den lilla järnvägsknutens glansdagar finns inte längre.

Tidtabell nr 142, Spångenäs–Vimmerby, från 1950-talet.
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med byggnader och trädgård började anläggas i anslutning till järnvägsbygget mellan Spångenäs och Vimmerby 1905-06. Stationsbyggnaden uppfördes i en avvikande stil jämfört med de äldre husen utmed järnvägen mellan Västervik och Hultsfred. Stationshuset byggdes med stående plank och panelade fasader. Arkitekturen på stationshuset återfinns vid Västergötland-Göteborgs Järnvägar som invigdes några år tidigare.

Ritning över stationshus vid Spångenäs för Vimmerby–Spångenäs Järnvägsaktiebolag.
Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, jordkällare, avträde, lastkaj och vattentorn med vattenkastare för ångloken. Godsmagasin och uthus byggdes i samma stil som vid de ursprungliga stationerna vid huvudlinjen. Godsmagasinet uppfördes på motsatta sidan om bangården från stationshuset, vilket visade sig opraktiskt. Det flyttades till stationshussidan och vid landsvägen senare.

Spångenäs hållplats med väntkur och godsmagasin, 1978. Fotograf: Sven Lindahl
Eftersom Spångenäs station blev knutpunkt för järnvägen mot Vimmerby anlades även vändskiva och ett lokskjul i bangårdens östra ände. Strax bortom detta byggdes även ett personalhus i två våningar med fyra lägenheter benämnt Mossekulla. I dag finns bara Mossekulla kvar som privatbostad av de ursprungliga järnvägsbyggnaderna. Den av natursten byggda vändskivekransen är också bevarad.
Spångenäs station
Öppningsdatum: 26 januari 1906.
Nedläggning av Vimmerby–Spångenäs: 1 september 1958.
Stationen nedklassades till håll- och lastplats: 1 januari 1959 och till hållplats 1 juni 1974.
Nedläggning av persontrafik (SJ): 20 augusti 1984.
Järnvägsstationen var förenad med poststation till 31 december 1964.
Frilastspår för 15 vagnar och lastkaj för 3 vagnar. Vändskiva med 10,5 diameter. Signalanläggningen bestod ursprungligen av vevställverk och semaforer.
Stationsföreståndare i Spångenäs
År | Namn | Född | Från | Till |
1906–1912 | David Conrad Larsson | 1878 | okänt | Stf Jenny |
1912–1918 | Axel Sigfrid Björkman | 1882 | okänt | Stf Verkebäck |
1919–1921 | Georg Ossian Andersson | 1882 | okänt | Fkb Ringstorp |
1921–1938 | Karl Oskar Ivar Mansfeld | 1890 | Sts Ankarsrum | Sts Åtvidaberg |
1938–1944 | Johan Harald Olsson | 1886 | Stf Almvik | Stf Ringstorp |
1944–1949 | Gustav Harald Vallentin Gustafsson | 1904 | Knt Åtvidaberg | Fknt Åtvidaberg |
1950–1957 | Torvald Eugén Oscarsohn | 1922 | Tb Västervik | Stf Tuna |
1957–1958 | Franke Hertzman Anderberg | 1921 | Ftb Totebo | Stf Verveln |
1959–1960 | Nils Bertil Daniel Axelsson | 1917 | Ftb Spångenäs | Ftb Spångenäs |
1960–1964 | Karin Ingeborg Axelsson | 1922 | Nyanställd | Uppsagd |
Förkortningar: Stf = Stationsföreståndare, Sts = Stationsskrivare, Fkb = Förste kontorsbiträde, Fknt = Förste kontorist, Knt = Kontorist, Ftb = Förste trafikbiträde, Tb = Trafikbiträde.