Nelhammar
Kyrkbyn Ukna fick ingen järnvägsstation, då järnvägen följer dalgången vid Storån. En station anlades på ägorna till gården Nelhammar och fick därmed sitt namn. Placeringen av stationen anslöt till vägen från Baldersberg och Melby ut mot Uknadalen.
Ukna är gammal kulturbygd rik på fornlämningar. Den natursköna Uknadalen kantas av bergskedjor och genom jordbrukslandskapet i dalens botten flyter Storån. De låglänta delarna drabbas ofta av översvämningar under vårflöden.
Ukna gamla kyrka från slutet av 1200-talet ersattes av 1836 av den nuvarande kyrkan som uppfördes närmare korsningen mellan vägarna mot Överum och Skedshult. Med den nya placeringen av kyrkan utvecklades bebyggelsen i Ukna med skola, handel och hantverk.
Stationshuset i Nelhammar på 1910-talet. Samling: Järnvägsmuseet
Någon kilometer söder om Ukna kyrkby ligger Stensnäs herrgård vid Storsjön. På gårdens ägor ligger Stenebo gruvor som försåg Eds och Överums bruk med järnmalm. Brytning av malm påbörjades omkring år 1650 och pågick till 1875, då ett stort ras inträffade. Efter raset lades verksamheten ner, då det inte lönade sig att ta upp massorna.
Kontorsbiträde Guido Glantz på expeditionen i Nelhammar station år 1918. Samling: Järnvägsmuseet
Ett biflöde till Storån är Lermonån där fallhöjden är ca 40 m och ån har ett stort avvattningsområde. Den goda vattentillgången och fallhöjden har utnyttjats för kvarnar och sågverk sedan lång tid. En dammbyggnad och kraftstation uppfördes vid Melby av Forsaströms Kraftaktiebolag 1921. Kraftverket försågs med turbin och 600 hk generator.
SJK-resan Hultsfred–Kimstad med SJ Gp 3043 i Nelhammar den 10 maj 1964. Samling: Järnvägsmuseet
Vid Nelhammars station öppnades en grustäkt i samband med järnvägsbygget. Bebyggelsen runt stationen förblev blygsam. Lanthandel och ett sågverk anlades i närheten av stationen.
SJ Z65 574 lastar grusvagnar av typ Qbe i Nelhammar troligen i slutet av 1960-talet. Samling: Nils-Eric Sääf
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1878–1879. Byggnaden var nummer tre i storlek av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Storsjö och Bersbo.
Stationshuset byggdes timmer och fick senare panelade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj. Stationshuset revs hösten 1969 och ersattes av en barackbyggnad som flyttats från Kisa, där den tjänstgjort som personalhus. Kuren togs bort i december 2004.
Stationskuren i Nelhammar den 10 augusti 1974. Foto: Per-Olov Brännlund
Nelhammar station
Avstånd: 67,3 km från Norsholm.
Signatur: Nl
Öppningsdatum: 9 augusti 1879.
Stationen nedklassades till håll- och lastplats: 1980.
Nedläggning av godstrafiken: 22 maj 1977.
Nedläggning av persontrafiken: 15 juni 2003.
Järnvägsstationen var förenad med poststation fram till 31 juli 1964.
II klass. Frilastspår för 10 vagnar och lastkaj för 2 vagnar. Vattenkastare för lok. Signalställbock. Fotogenbelysning inomhus och luxbelysning på bangården.
Källa: Sveriges järnvägar 1921.
Stationsföreståndare i Nelhammar
År | Namn | Född | Från | Till |
1879–1880 | Johan Gustaf Wejdling | 1850 | Ks NBJ 1878 | Stm Överum 1880 |
1880–1889 | Paul Johan Lundin | 1850 | HWJ byggnad 1877 | Apeb 1889 |
1889–1909 | Paul Anderzon | 1852 | Stk 1881 | Stf Falerum 1909 |
1909–1926 | Ivar Carl Didring | 1874 | Stf Ringstorp 1903 | Avliden 1926 |
1927–1942 | Carl Gustaf Carlsson | 1879 | Stf Höversby 1920 | Pension 1942 |
1942–1955 | Ernst Ivar Örtegren | 1892 | Stf Lakvik 1940 | Pension 1955 |
1955–1966 | Axel Julius Magnusson | 1903 | Knt Fornåsa | Pension 1966 |
1966–1972 | Karl-Evert Sääf | 1920 | Ftb Storsjö | Jxp Linköping |
Förkortningar: Apeb=Avsked på egen begäran, Ftb=Förste trafikbiträde, HWJ=Hultsfred–Westerviks järnväg, Jxp=Järnvägsexpeditör, Knt=Kontorist, Ks=Kontorsskrivare, NBJ=Norsholm–Bersbo järnväg, Stf=Stationsföreståndare, Stm=Stationsmästare, Stk=Stationskarl.