Jenny
Jenny, ortsnamnet som är identiskt med kvinnonamnet, är i dag ett villasamhälle vid infarten till Västervik. Jenny var ursprungligen en gård i den gamla kulturbygden med många tydliga fornminnen.
Jenny bestod ursprungligen av gården med samma namn. Gården ligger i en gammal kulturbygd med ett stort antal fasta fornminnen. Här finns gravfält och rösen från bronsåldern, skeppssättningar och andra stensättningar samt jordkullar från järnåldern.
Efter järnvägens tillkomst påbörjades villabebyggelsen strax ovanför stationen. Bebyggelsen utvecklades till ett eget samhälle nära Västervik. Fram till 1990 räknades Jenny som egen tätort, men efter Västerviks expansion ingår Jenny som en stadsdel i Västervik.
Ritning för stationshus i Jenny framtagen av Hultsfred–Westerviks Jernväg.
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med byggnader och trädgård anlades i samband med järnvägsbygget mellan Jenny och Hultsfred 1878–1879. Stationshuset ritades av arkitekten Hugo Hammarskjöld och byggmästare var A.F. Krantz, som anlitades för byggnationen av flera av stationshusen utmed linjen. Byggnaden är nummer två i storlek av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Verkebäck.
Plan över Jenny station, daterad den 9 oktober 1878.
Jenny blev förgreningsstation för banorna mot Hultsfred och Åtvidaberg. Byggnader och bangård uppfördes av Hultsfred–Westerviks Järnvägsaktiebolag och Westervik–Åtvidaberg–Bersbo Järnvägsaktiebolag byggde den genomgående linjen mot Västervik.
Infartsväxeln från treskensspåret, den 7 maj 1967. Fotograf: Tommy Fogelström
Stationshuset byggdes av tegel med kalkputsade fasader. Förutom stationshuset uppfördes godsmagasin, ekonomihus, avträde och jordkällare. Senare byggdes även vattentorn med vattenkastare, då det var svårt att få lämpligt vatten till ångloken i Västervik. Vattnet togs från den näraliggande sjön Kvännaren.
Stationshuset i Jenny, den 3 juni 1978. Fotograf: Bertil Ericsson
I början av 1940-talet var behovet av tjänstebostäder stort och ytterligare en lägenhet inrättades i stationshusets nedre botten. Expeditionslokalen flyttades och den genomgående väntsalen minskades. Sedan SJ övertagit Västerviksbanorna skedde moderniseringar i stationshus och andra byggnader. 1956 byggdes väntsalen och expeditionen om och lägenheterna moderniserades.
Jenny station
Öppningsdatum: 16 november 1879.
Nedläggning av persontrafik (SJ): 20 augusti 1984. Från 31 maj 1964 upphörde persontågen mot Åtvidaberg att stanna i Jenny
Nedläggning av godstrafiken (SJ): 31 maj 1964.
Järnvägsstationen var förenad med poststation till och med 30 april 1961.
Frilastspår för 4 vagnar, lastkaj och vattenkastare. Signalanläggningen bestod ursprungligen av T-semafor med trämast och senare av infartssemaforer med järnmast, manövrerade från signalställbock. 1955 installerades centralapparat som ställverk och semaforerna ersattes av ljussignaler.
Vid breddningen av järnvägen mellan Åtvidaberg och Västervik till normalspår 1964 blev sträckan Jenny–Västervik försedd med s.k. treskensspår. Detta möjliggör trafik med både normal- och smalspåriga tåg.
Stationsföreståndare i Jenny
År | Namn | Född | Från | Till |
1879–1884 | Johan Fredrik Borg-Acrell | 1827 | HWJ byggnad | |
1886–1905 | Carl Wilhelm Andersson | 1855 | ||
1905–1912 | Gustaf Herman Krantz | 1875 | Sts Verkebäck | Stf Vena |
1912–1922 | David Conrad Larsson | 1878 | Stf Spångenäs | Stf Överum |
1922–1936 | Alfred Albin Sund | 1878 | Stf Forsaström | |
1942–1946 | Carl Uno Ahlström | 1892 | Fkb Västervik | Stf Falerum |
1946–1955 | Carl Filip Carlsson | 1892 |
Förkortningar: Stf = Stationsföreståndare, Sts = Stationsskrivare, Fkb = Förste kontorsbiträde