Hultsfred
Orten är ursprungligen känd för att Kalmar regemente anlade sitt övningsområde här på Hultsfreds slätt intill den dåvarande gästgivargården. När sedan järnvägen kom till Hultsfred kom stationen att utvecklas till att bli en betydande järnvägsknutpunkt i östra Småland.
Hultsfred är sedan gammalt en mötesplats och bland annat haft gästgiveri. Ortsnamnet skrevs tidigare Hulingsryd och finns dokumenterat sedan medeltiden. Sjön Hulingen ligger här invid. Orten kom att bli exercisplats och det första stora regementsmötet hölls på platsen 1685, men därefter hölls mötena på andra platser till slutet av 1700-talet. När man sedan kommit överens med markägare blev Hultsfreds slätt regemente ända fram till 1918, då verksamheten flyttade till Eksjö.
Plan över Hultsfred station framtagen av Hultsfred–Westerviks Jernväg, den 28 december 1878.
I samband med järnvägens tillkomst till Hultsfred under 1870-talet började industrier etablera sig på orten och bebyggelsen växte runt den nya järnvägsstationen. Det var främst sågverk och annan träindustri som dominerade och är så fortfarande. Andra industrier i Hultsfred är till exempel ett större mejeri. En större batterifabrik har funnits och som numera är nedlagd och produktionen flyttad.
Ritning över tillbyggnaden av godsmagasinet i Hultsfred, 1923. Byggnaden användes för omlastning mellan smal- och normalspår.
Orten har blivit känd för sin rockfestival, Hultsfredsfestivalen, som arrangerades från 1986 till 2009. Ett par år efter nedläggningen startade den om, dock i mindre skala. Ett annat årligt evenemang är Hultsfreds marknad, som har en lång tradition tillbaka i tiden.
Hultsfred är beläget i Vena socken och först 1927 bildades Hultsfred köping. I kyrkligt sammanhang ingick Hultsfred i Vena församling ända till 1955, då det bildades en egen församling för köpingen. Hultsfred kyrka uppfördes 1934-1936, efter att arkitekten Elis Kjellin fått uppdraget och skapade en modern kyrka i klassisk stil.
Stationsbyggnaden i Hultsfred, den 23 maj 1967. Foto: Tommy Fogelström
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med byggnader och trädgård började anläggas i anslutning till järnvägsbygget mellan Nässjö och Oskarshamn 1869–74. Det ursprungliga stationshuset var en relativ oansenlig byggnad i trä och av samma modell som flertalet stationsbyggnader utmed Nässjö–Oskarshamns Järnväg. Stationsbyggnaden blev med tiden alldeles för liten och otillfredsställande. En ny stationsbyggnad ritades av arkitekten Georg A Nilsson och stod klar 1902. Byggnaden uppfördes i tegel och utformades representativt för en betydande järnvägsknut då Östra Centralbanan mot Linköping stod klar. Den gamla byggnaden bevarades som personalhus.
Gp 3043 med SJK:s utfärdståg inför avgång från Hultsfred, den 10 maj 1964. Foto: Tor Wiklund
Den ursprungliga normalspåriga bangården var av begränsad omfattning, men utökades i början av 1900-talet med rangerbangård för den ökande trafiken inför öppnandet av banan mot Linköping. Tidigare var det bara bibanan till Vimmerby som anslöt i Hultsfred.
Ritning över lokstall i Hultsfred för Hultsfred–Westerviks Järnväg, daterad 1879.
Smalspårsbangården byggdes i anslutning till järnvägsbygget mot Västervik och stod klar 1879. Vid bangården uppfördes då även lokstall med vattentorn och vändskiva samt ett godsmagasin. Även den smalspåriga bangården utökades och 1922 anslöts Växjö–Åseda–Hultsfreds järnväg i dess södra ände.
Hultsfred station
Öppningsdatum: 29 juni 1874.
Stationshus och byggnader för normalspåret samt normalspårsbangården tillhörde Nässjö–Oskarshamns Järnväg, som även skötte trafiktjänsten för anslutande järnvägar.
Frilastspår för 44 vagnar och lastkaj för 8 vagnar vid normalspår samt 30 vagnar och lastkaj för 3 vagnar vid smalspår. Omlastningskran mellan normal- och smalspår samt lyftkran med kapacitet på 5 ton vid smalspår. Vagnvåg för max 30 ton vid normalspår och max 20 ton vid smalspår.
Kolgivningsbryggor och vattenkastare för ångloken. Lokstall för med 6 platser för normalspår och lokstall för 2 platser för smalspår. Signalanläggningen bestod ursprungligen av skivsignal och senare semafor.
Stationsföreståndare i Hultsfred
År | Namn | Född | Från | Till |
1874–1875 | Johannes Gabriel Rudenschöld | 1840 | Från Oskarshamn | Mörlunda 1875 |
1875–1901 | Uno Tilly | 1831 | Stins Mörlunda 1875 | Pension 1901 |
1901–1927 | Ernst Oskar Breitholtz | 1861 | Stins Mariannelund 1895 | Pension 1927 |
1927–1936 | Teodor Calixtus Napoleon Wiede | 1873 | Stf Berga 1922 | Pension 1936 |
1936–1947 | Sigurd Johannes Johnsson | 1884 | Stf Oskarshamn 1934 | Pension 1947 |
1947–1950 | Karl Samuel Almgren | 1891 | Stins Hästveda 1943 | Stins Köping 1950 |
1950–1953 | Carl-Otto Åkerman | 1898 | Uins Falköping C 1948 | Stins Umeå 1953 |
1953–1957 | John Iwan Andersson | 1892 | Stins Pålsboda 1948 | Pension 1957 |
1958–1972 | Johannes Reinhold Filip Högblom | 1907 | Stins Lysekil 1955 | Pension 1972 |
Förkortningar: Stins=Stationsinspektor, Stf=Stationsföreståndare