Bertil Rehnberg
Bertil Rehnberg (född 1932) växte upp i Skärblacka och skaffade sig tidigt ett intresse för järnvägar, bland annat genom besöken i morfars banvaktstuga vid smalspåriga Norra Östergötlands Järnvägar och resorna med tåg till skolan i Finspång och Norrköping.
Efter lumpen kom järnvägen även att bli hans yrkesval och 1955 började han sin anställning vid SJ:s maskinbyrå i Stockholm. Där kom han bland annat arbeta med införandet av oljeeldning i ånglok och förbättra uppvärmningen i de nya smal- och normalspåriga rälsbussarna. Ett av hans mer intressanta uppdrag var att iordningställa ångloket SJ B 43 ”Prins August”, från 1856, till körbart skick till SJ:s 100 års jubileum. 1959 började han som försäljningsingenjör vid Motala Verkstad, som vid den här tiden hade en omfattande lokproduktion. Därefter fortsatte karriären utanför järnvägsområdet bland annat på Ericsson och Saab.
Sedan 1960-talet har han engagerat sig i de järnvägsmuseala frågorna, bland annat i Järnvägarnas Museiförening i Linköping. Under årens lopp har han författat flera skrifter och artiklar inom järnvägshistoria. I boken ”Järnvägsminnen 7 – Ångloksminnen” beskriver han närmare sitt arbete vid SJ och Motala verkstad. När det gäller hans fotograferade lät han kameran ofta vara med på många tjänsteärenden i dokumentationssyfte. Bland annat vid olika besök på fd Norsholm–Västervik–Hultsfreds Järnvägar.
