Hjorted
Hjorteds station blev platsen utan att ett egentligt stationssamhälle uppstod. Kyrkbyn fanns sedan urminnes tider och något större behov att bygga nytt samhälle vid järnvägen, som var vanligt på många håll i landet, fanns inte här. Endast ett mindre sågverk fanns i anslutning till den vackert belägna järnvägsstationen.
Hjorteds socken är den sydligaste och till ytan största socknen i Tjust. En utpräglad skogsbygd med åtskilliga sjöar. När järnvägen byggdes från Ankarsrum mot Hultsfred kom den inte att ansluta till själva Hjorteds kyrkby, utan fick den genaste sträckningen. Hjorteds station hamnade därför avlägset, på gården Rumhults ägor, ca 7 km från kyrkbyn. Det uppstod aldrig något stationssamhälle här, utan platsen vid stationen är fortfarande endast omgiven av enstaka gårdar och friliggande hus.
Plan för Hjorted framtagen av Hultsfred-Westerviks Jernväg den 9 oktober 1878.
Den gamla huvudvägen mellan Västervik och Kalmar, som senare utvecklades till ”riksfyran, passerar genom socknen. Förbi Falsterbo bruk, Hjorteds kyrka, Getterums by med flera. Efter att vägen, nuvarande E22, fick en ny rak sträckning söderut förlorade man till stor del trafikflödet genom byarna.
1864 anlade prästen Jacob Östberg ett dövstumsinstitut i Hjorted, det andra efter Manillaskolan i Stockholm. Det övergick i början av 1900-talet till att bli sjukhem. De ursprungliga byggnaderna finns inte kvar, men idag är det moderna lokaler för äldreboende på platsen.
Ritning för stationshusen vid Hjorted, Väderum och Yxern 1879.
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med byggnader och trädgård började anläggas i anslutning till järnvägsbygget mellan Västervik och Hultsfred 1877-79. Stationsbyggnaden uppfördes som den näst minsta storleken av husen utmed järnvägen och av samma typ som i Väderum och Yxern.
Stationshuset byggdes i timmer med panelade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, ekonomihus, matkällare, avträde och en lastkaj. 1903 byggdes stationshusets vinkeldel till och fördubblades samt försågs med en övervåning. Efter SJ:s övertagande genomfördes 1953 en genomgripande modernisering av stationshuset.
Ritningar över modernisering av stationshuset i Hjorted, framtagna den 10 juli 1951.
Bangården försågs från början med tre spår, vilken senare förlängdes. Under 1950-talet reduceras bangården, då ett spår revs och 1969 degraderades Hjorted att bara vara hållplats och det kvarvarande sidospåret försvann.
När posten drogs in 1968 och stationen avbemannades såldes byggnaderna till en privatperson. En väntkur flyttades hit och ersatte stationshusets väntsal. Godsmagasinet revs 1972 och stationshuset totalförstördes i en brand i juni 2015.
Hjorted station
Öppningsdatum: 16 november 1879.
Nedläggning av persontrafiken: 20 augusti 1984.
Stationen nedklassades till håll- och lastplats: 1939.
Nedläggning av godstrafiken: 1969.
Järnvägsstationen var förenad med poststation till 31 maj 1963. Namnet ändrades från Hjorted till Hjorteds station den 1 januari 1890.
Frilastspår för 10 vagnar och lastkaj för 2 vagnar. Signalanläggningen bestod ursprungligen av semafor med ställbock. 1955 installerades kontrollås för växlarna.
Stationsföreståndare i Hjorted
År | Namn | Född | Från | Till |
1879–1884 | Carl Leonhard Söderberg | 1852 | Konduktör | Stf Björsäter |
1884–1889 | Johan Wilhelm Nyström | 1853 | Stf Totebo | Stf Tuna |
1889–1903 | Frans August Andersson | 1854 | Stf Totebo | Stf Vena |
1903–1918 | Carl Ferdinand Forslind | 1853 | Stf Totebo | |
1922–1926 | Gustaf Harald Pettersson | 1881 | Stf Väderum | |
1926–1936 | Adolf August Kindgren | 1879 | Stf Forsaström | – |
1936–1938 | Axel Konrad Andersson | 1895 | Stk Gamleby | |
1938–1940? | Georg Ossian Andersson | 1882 | Sts Ankarsrum | |
1940?–1949 | Anna Helena Andersson | 1881 | ||
1940–1950 | Iris Viktoria Linnéa Ekelund | 1918 | Väv Fågelmossen | |
1954–1963 | Ingegärd Marianne Johansson | 1930 |
Förkortningar: Stf=stationsföreståndare, Sts=stationsskrivare, Väv=vägvakt.