Falerum
När järnvägen kom till Falerum öppnades butiker, bryggeri, bank, hotell och konditori. Falerum blev alltmer ett stationssamhälle mellan de båda industriområdena vid Storån. Samhället har behållit sin företagaranda och har i dag industri, hantverkare och butiker.
Längs Storån, som rinner genom Falerum, uppstod tidigt ett stort antal småindustrier med anknytning till vattenkraften. I övre industriområdet längs vägen mot Gärdserum anlades Wiaholms garveri redan under 1740-talet, där även skomakeri, färgeri och en smedja kom att ingå i verksamheten. Wiaholms garveri upphörde med sin verksamhet under 1930-talet.
Ångloket NBJ 10 med blandat tåg i Falerum den 17 mars 1909. Foto: Johan Emanuel Thorin
1815 grundades Mariedals pappersbruk av fabrikören Cederdahl. Han hade tio år tidigare anlagt ett pappersbruk ett par kilometer nedströms ån, kallat Cederholms pappersbruk. Dessa drevs periodvis gemensamt.
Mariedal specialiserades sig på handgjord papp och drev sin produktion till 1967. Ett spinneri för öppnade i början av 1900-talet och levererade ullgarn fram till 1958.
Persontåg 1503 bestående av SJ UBFo3yp+YBo5p I Falerum år 1958. Samling: Järnvägsmuseet
Vid det nedre industriområdet, söder om vägen mot Hannäs, anlades kvarn och sågverk tillhörande Cederholm efter att pappersbruket lagts ned under 1860-talet. Augustendals färgeri och vadmalsstamp etablerades under 1800-talet och ersattes av tegelbruk och lerkärlsfabrik i början av 1900-talet. Det fanns även flockriveri, benstamp och smedja samt två kraftstationer.
Vy över stationshuset i Falerum år 1958. Foto: Arkiv Digital
Järnvägsstationen
Järnvägsstationen med sina byggnader började anläggas i anslutning till järnvägsbygget 1878–1879. Byggnaden var nummer två i storlek av stationshusen utmed järnvägen och av samma typ som i Almvik, Överum och Forsaström.
Stationshuset byggdes i tegel med kalkputsade fasader. Förutom stationshuset med trädgård byggdes godsmagasin, lokstall, ekonomihus, jordkällare, avträde och en lastkaj. Stationshuset är bevarat och är privatbostad sedan 1969.
Persontåg 2644Y Västervik–Linköping med SJ Y8 1125+UBF7Z 2071+Y6 1048 i Falerum den 13 augusti 1974. Foto: Per Niklasson
Falerum station
Avstånd: 58,0 km från Norsholm.
Signatur: Fl (NVHJ) / Fal (SJ)
Öppningsdatum: 9 augusti 1879.
Stationen nedklassades till hållplats: 31 maj 1964.
Hållplatsen fick ett nytt mötesspår och återöppnades som driftplats: 17 augusti 1998
Järnvägsstationen var förenad med poststation. III klass. Frilastspår för 20 vagnar, lastkaj för 17 vagnar samt lastbrygga för träkol. Signalställbock. Elektrisk belysning inomhus och på bangården.
Källa: Sveriges järnvägar 1921.
Stationsföreståndare i Falerum
| År | Namn | Född | Från | Till |
| 1879–1902 | Johan Adolf Bergöö | 1840 | WÅB byggnad 1877 | Stf Gamleby 1902 |
| 1903–1909 | Otto Wilhelm Fagerberg | 1855 | Stf Vena 1883 | Stf Överum 1909 |
| 1909–1922 | Paul Anderzon | 1852 | Stf Nelhammar 1889 | Pension 1922 |
| 1922–1933 | Johan Martin Lithander-Johansson | 1873 | Stf Vena 1917 | Pension 1933 |
| 1933–(1942) | Gustaf Harald Pettersson | 1881 | Stf Storsjö 1926 | |
| 1944–1945 | Yngve Vilhelm Embring | 1903 | Fknt Västervik? 1942 | Stf Verkebäck 1945 |
| 1946–1955 | Carl Uno Ahlström | 1892 | Stf Jenny 1942 | |
| 1955–1958 | Karl Folke Cederholm | 1921 | Ringstorp 1958 | |
| 1958–1964 | Åke Ingemar Tjäder | 1928 |
Förkortningar: Fknt=Förste kontorist, Stf≈Stationsföreståndare, WÅB=Westervik–Åtvidaberg–Bersbo järnväg.
