Storsjö–Överum

Beskrivning

Topografin i Norra- och Södra Tjust är på sina håll ganska kuperad, vilket försvårade och fördyrade järnvägsbygget under 1870-talet. Vissa bergknallar forcerades med bergskärningar av olika djup, medan några större bröts igenom medelst tunneldrivning. Det sistnämnda hade sina fördelar genom minskade insatser vid sprängarbeten och bortforsling av berg samt fördelaktigt för den framtida snöröjningen. Bergskärningar däremot drabbades ofta av snödrev vilket kunde skapa tidsödande problem för trafiken.

Det är ovanligt och därtill fascinerande med järnvägstunnlar vid det svenska smalspårsnäten. Den här 17 meter långa tunneln är en av ett halvdussin liknande anläggningar i våra sydliga landskap. Den sprängdes fram ett par tre km norr om Överums station utmed NVHJ - linjen Åtvidaberg–Västervik vid slutet av 1870-talet. Under samma tid framställdes även en tunnel någon km söder om Storsjö station, vilken i fullbordat skick blev 36 meter lång.

Byggande av den norra delen av järnvägen från Västervik via Åtvidaberg till Norsholm under 1870-talet innefattade också ett tunnelarbete. Platsen är belägen någon kilometer söder om Höversby station där man stötte på en större bergklack, som dessutom råkade vara bebyggd. Frågan löstes då med en 31 meter lång tunnel under hela alltet. Järnvägen lades ned 1964 och revs efter hand, men tunneln är kvar och har blivit ett litet utflyktsmål. De övriga två däremot, utsprängdes till skärningar i samband breddningen av järnvägslinjen 1964.