Verkstadsbranden i Västervik2019-08-21T13:41:29+00:00
Fordonet är skrotat
Daterad: 8 oktober 1945

Verkstadsbranden i Västervik

Den 8 oktober 1945 bröt en brand ut i en av järnvägens verkstadsbyggnader i Västervik. En rälsbuss förstördes och flera brandmän skadades vid händelsen.

I mitten av 1930-talet inledde Norsholm–Västervik–Hultsfreds Järnvägar, NVHJ, en satsning på rälsbussar. De nya fordonen var billigare och snabbare än ångtågen och med tiden anskaffades allt fler vagnar. Vid Norra Bangatan i Västervik uppförde NVHJ ett särskilt garage med motorverkstad för rälsbussdriften.

Vid middagstid måndagen den 8 oktober 1945 pågick arbeten inne i rälsbussverkstaden, men i samband med att ett rör skulle värmas upp gick något snett. Rördelen överhettades och en brand bröt ut. Trots att den första brandbilen var på plats efter bara några minuter hade elden hunnit få fäste i taket. Släckningsarbetet blev besvärligt, taket var fyllt med kutterspån och rökutvecklingen blev kraftig.

Släckningsarbetet pågår vid Norra Bangatan i Västervik, den 8 oktober 1945 . Foto: Järnvägsmuseet

När branden bröt ut fanns fyra rälsbussar inne i byggnaden och tre av dem lyckades man rulla ut och föra i säkerhet liksom oljor och olika inventarier. Den fjärde rälsbussen, NVHJ Yo 14B, stod dock uppallad utan varken boggier eller motor. Försök gjordes att rädda bussen undan lågorna genom att täcka den med presenningar och spruta på med vatten. Men när taket rasade in blev fordonet i det närmaste förstört.

Det första som gjordes var att föra gasbehållare i säkerhet för att undvika explosioner. Det värdefulla lagret av motordelar m.m. som inrymdes i byggnadens östligaste del gjorde man allt för att rädda. Man fick ut det mesta men mycket blev mer eller mindre skadat. Ett stort lager av torv skyddades genom presenningar hängdes upp som skydd men var inte direkt i farozonen. Bostadshuset, det före detta järnvägsförrådet som numera är känt som personalhuset, var däremot starkt hotat. De båda lägenheterna utrymdes.

Vy av verkstaden efter branden. Till vänster ses rälsbussen NVHJ Yo 14B. Foto: Järnvägsmuseet

Flera brandmän skadades under arbetet och fick söka vård på lasarettet. En av dessa hade ramlat ner i en reparationsgrav när han skulle spruta vatten på den uppallade rälsbussen. En annan skadade sig när han tvingades hoppa från taket för att komma undan en väldig flamma som plötsligt slog ut. Den väldiga rökutvecklingen gjorde släckningsarbetet både svårt och riskfyllt. Ett tag såg det ut som om elden var begränsad men plötsligt hade man den i ryggen berättade brandchefen Hj. Markström för Västerviks-Tidningen.

Ritning över den första kombinerade verkstadsbyggnaden från 1936.

Rälsbussgaraget/motorverkstaden uppfördes i fyra etapper mellan 1936 och 1942. De ursprungliga ritningarna upprättades av ban- och maskiningenjör Erik S. Halén. Byggnaden uppfördes av tegel murat mellan gjutna pelare. Den plåttäckta takkonstruktionen var av trä, invändigt bestruket med eldskyddsfärg (som uppenbarligen var till föga nytta) i de äldre delarna medan den i de nyaste delarna var reveterat. Det fanns automatiskt brandalarm tillverkat av Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson och i direkt förbindelse till stadens brandkår.

Ritning över verkstaden före branden. Notera markeringen över var branden startade.

Ursprungligen var byggnaden ett kombinerat garage för rälsbussar och landsvägsfordon. Allteftersom rälsbussparken växte utvidgades byggnaden och en motorverkstad inrymdes i byggnadens norra del. Vid branden fanns det plats för nio boggierälsbussar och tre landsvägsfordon. I stället för att ytterligare utvidga byggnaden uppfördes ett rälsbussgarage vid Hallströmsgatan 1945. Ett separat garage för landsvägsbussar uppfördes 1946.

Den ombyggda verkstaden med bland annat ny takkonstruktion. Foto omkring 1949–1950 efter NVHJ:s förstatligande. Foto: Järnvägsmuseet

Vid reparationerna efter branden försågs byggnaden med en ny takkonstruktion, utförd av Siporexelement och försedd med en lanternin. De murade ytterväggarna verkade ha klarat sig bra. Det var en stor lycka för järnvägen att man fick ut de tre rälsbussarna. Då bristen på stenkol i krigets efterdyningar var stor hade det varit svårt att ersätta dem med ångtåg. Bränslebristen var sannolikt anledningen till torvupplaget på bangården.

Verkstaden är en av flera bevarade byggnader i Västervik. Foto från den 3 juni 1978. Fotograf: Bertil Ericsson

Rälsbussen NVHJ Yo 14B tillverkades av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad 1940. Korgen förstördes vid branden. Boggier och motor fanns på annan plats. Den återuppbyggdes som godsrälsbuss YFo 14B av Hilding Carlsson och besiktigades i mars 1947. Återställd 1947–1948 till personrälsbuss efter Toteboolyckan.

Källor:

  • Västerviks–Tidningen den 8 och 9 oktober 1945.
  • Sveriges Enskilda Järnvägars Ingeniörsförbund. Meddelande N:o 200 1943. Motorverkstad och rälsbussgarage för NVHJ i Västervik av maskiningenjör Axel Hårdstedt (1944).
  • Diehl, Ulf och Nilsson, Stefan. Hilding Carlsson och hans rälsbussar. Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 84 (2010).