Världsrekordet som hamnade i Verkebäck
Den 2 oktober 1899 stiger två fransmän in på stationen i Verkebäck. Med sig har de en trasig luftballong och ett nytt avklarat världsrekord. 1 330 kilometers flygning på 23 timmar och 15 minuter. Händelsen blev en riksnyhet som engagerade flera stora tidningar i Sverige vid den tiden. Men vi tar det från början.
Text av Jakob Kindesjö — Foto: Järnvägsmuseet och Idun.
Besöket av de franska luftfararna 1899 skapade rubriker i flera stora svenska tidningar. Bilden från Verkebäck på 1920-talet. Foto: Erik Lehmann / Järnvägsmuseet
Två dagar tidigare, lördagen den 30 september omkring klockan 18.30, lyfte luftballongen Le Centaure från Landy, ett av gasverken i Paris. Ombord fanns den 29-årige greven Georges Castillon de Saint-Victor och den 36-årige ingenjören och ballongtillverkaren Maurice Mallet. Uppstigningen skedde i rent tävlingssyfte. Att försöka erövra Aeroclubs vandringspokal för den ballong som kunde hålla sig längst i luften. De tävlandes ambiton var att försöka ta sig ända till Ryssland. Under natten mot söndagen gick färden över norra Frankrike, Belgien och Westfallen och under tidig morgon svävade ballongen fram över Bremerhaven, Elbe, Kejsar Wilhelmkanalen och senare under dagen Kiel och in över Sverige.
Hela tiden hade vädret varit vackert med klar luft, men under eftermiddagen tätnade molnen och de två ballongfararna visste då inte längre var de befann sig. Vid halv sextiden på söndagskvällen klarnade åter himlen och de kunde då se havet framför sig. Men de två vågade inte ge sig ut över Östersjön i mörkret och gjorde sig klara för en nedstigning. De befann sig då över Långvik i Västrums socken vid kusten söder om Västervik. Ankaret släpptes ner över en gles granskog och ballongen sänkte sig ned mellan träden och skadades vid landningen.
”De första menniskor, de anträffade, voro ett par gossar, som kommo springande och med en min af omisskännelig häpnad stirrade på de märkvärdiga varelser, som kommo så där direkt från himlen, och hvilkas språk de ej förstodo. Resenärerna svingade sig ur gondolen ned på marken, och pojkarna, än mer förskräckta, togo ögonblickligen till benen och lemnade främlingarna ensamma i skogen och det
tilltagande mörkret”, skriver Aftonbladets korrespondent, som dagen efter hade begett sig till Verkebäcks station för att intervjua de två fransmännen.
Till vänster: Ballongen Centaure som gjorde rekordfärden Paris–Verkebäck. Till höger: Ballongen Centaure under tillverkning på ingenjör Mallets ballongfabrik i Paris. Foto ur tidskriften Idun.
Två år tidigare, 1897, hade ingenjör Andrée avseglat med sin polarexpedition med vätgasballongen Örnen och försvunnit spårlöst. I tidningarna förekom olika spekulationer om vad som hade hänt. Kanske bidrog det till uppståndelsen som utspelade sig framför de franska luftfararna, om man får tro Aftonbladets utsände.
”Ballongen och främlingarna väckte stor bestörtning hos kustborna, som försedda med lyktor samlades i mängd från bygden. Man skrek och väsnades, och stor uppståndelse rådde. Sedan man omsider lugnat sig, anskaffades nattkvarter i bondgården åt de båda resande, som ej sofvit sedan i Paris och voro mycket utmattade.”
Maurice Mallet (1861–1926), professionell ballongfarare och ballongtillverkare. Georges Castillon de Saint Victor (1870–1930), diplomat och ballongfarare. Foto ur tidskriften Idun.
Dagen efter fick fem–sex träd fällas för att kunna få loss ballongen. Sedan bar det i väg till Verkebäck som var närmaste järnvägsstation och där ballongen och gondolen kunde lastas in i en godsvagn för vidare transport tillbaka till Paris. Instrumenten ombord visade att ballongen haft en medelhastighet på 80 km/h och som mest 110 km/h.
Hans Åkerstedt, flyghistoriker och engagerad i ballong- och luftskeppsrekord sedan 1980, berättar att ballongfärden från Paris till Västrum på 1 330 kilometer var ett nytt världsrekord i distans. Det höll sig till året därpå, den 9 oktober 1900, då Georges de Castillon de Saint Victor och Henri de la Vauix till sist lyckades nå Ryssland. Färden mellan Paris och Korstychew på 1 925 kilometer var ett nytt rekord som stod sig i tolv år.
Båda ballongfärderna inträffade dock före noteringen av officiella värdsrekord, vilket skedde först 1905 då den internationella flygsportorganisationen FAI bildades (Fédération Aéronautique Internationale). Nuvarande världsrekord är på 10 712 kilometer efter en avklarad färd mellan Japan och Mexico.