Ånglok SJ Gp2019-10-29T00:40:02+00:00
Fordonet finns bevarat

Ånglok SJ Gp

De kanske mest lyckade ångloken på de smalspåriga järnvägarna var den typ som av SJ gavs littera Gp.

SJ Gp 3043 i Västervik den 10 maj 1964. Fotograf: Birger Ekelid

Konstruktionen togs fram som godstågslok för Västergötland–Göteborgs Järnvägar. De två första loken, VGJ 20–21 (senare SJ Gp 3117–3118) levererades 1916. Mer än 20 år senare, 1937, valde man att köpa ytterligare två lok av samma modell, VGJ 29–30 (senare SJ Gp 3119–3120).

SJ Gp 3043 norr om Gamleby den 10 maj 1964. Fotograf: Tor Wiklund

Under 1930-talet fick många av de enskilda järnvägarna problem med ekonomin. Riksdagen beslutade 1939 att förstatliga många av bolagen för att inte trafiken skulle läggas ned. I Småland togs ett flertal smalspåriga järnvägar över av SJ 1940–1941. Den svaga ekonomin hade lett till ett kraftigt eftersatt underhåll och några nyinvesteringar hade inte gjorts på många år. För att kunna bedriva trafiken krävdes därför nya lok.

Under andra världskriget fanns det inte tid och möjlighet att utveckla några nya loktyper. Man beställde därför en etablerad typ från de inhemska leverantörerna.  Valet föll på VGJ:s loktyp. Motala Verkstad, som utvecklat typen, fick order på tendrarna, medan själva loken levererades av AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun. 1943 levererades de tre loken, Gp 3041–3043.

SJ Gp 3118 (f.d. VGJ 21) i Björsäter 1956. Fotograf: Per Erik Gustavsson

Efter kriget började utvecklingen av motorlok ta fart rejält. De första loken drogs dock med stora barnsjukdomar, så någon större order från SJ blev det inte. I samband med förstatligandet av smalspåren i Västergötland beställdes därför ytterligare fyra Gp-lok för att ersätta äldre och slitna lok. Loken, som beställts av VGJ, men levererades till SJ år 1950 fick nr 3132–3135. De blev därmed de sista nytillverkade ångloken med 891 mm spårvidd landet.

Ursprungligen stationerades alla loken utom 3041–3043 i Västergötland. I samband med dieselloksleveranserna i mitten av 1950-talet flyttades alla lok utom ett till Småland. Några av loken ställdes av och konserverades som beredskapslok (för att kunna användas i händelse av krig) i slutet av 1950-talet. Sista ordinarie tåg med Gp-lok gick på sträckan Växjö–Oskarshamn, där den klena rälsen inte tillät de tunga Tp-loken. I mitten och slutet av 1960-talet skrotades de flesta loken.

SJ Gp 3117 (f.d. VGJ 20) växlar i Norsholm 1956. Fotograf: Bertil Rehnberg

Bevarade lok

Det finns tre lok av typen bevarade:

Gp 3042 togs om hand av Järnvägsmuseum och avsikten var ursprungligen att loket skulle ställas upp i Växjö. En lokal förening påbörjade en upprustning. Loket finns sedan 2009 hos Tjustbygdens järnvägsförening i Västervik där det avvaktar en större revision av ångpannan. Loket ägs av Föreningen Smalspåret Växjö–Västervik.

Gp 3119 såldes 1967 till Skara stad och rustades till körbart skick av Föreningen 29:an, numera Skara–Lundsbrunns Järnvägar. Loket användes bland annat vid SJK-utfärden Växjö–Västervik år 1978. Loket är för närvarande under renovering.

Gp 3132 såldes 1969 till Museiföreningen Stockholm–Roslagens Järnvägar och användes till mitten av 1980-talet i trafik på museijärnvägen Uppsala–Lenna. Loket är avställt i avvaktan på helrenovering.

Ånglok littera Gp

Tillverkare: Motala Verkstad, ASJ Falun

Tillverkningsår: 1916–1950

Antal tillverkade: 11 st

I tjänst till: 1964

Bevarade: Ja, 3 st

Utställningsobjekt

Klicka på valfri bild för att öppna bildspelet.